Tack!

Hej!

Idag har jag inte så mycket att skriva om,
men vill tacka alla som har gratulerat oss!
Att ni tror på mig det är värdefullt!

Älskar min dotter högst av allt, och utan
henne och Tony, min bästa fästman så hade
jag inte varit hel!
Älskar mitt liv som mamma, och Tony älskar
livet som pappa! <3


Josefine

Då var min lilla född!

20.30 den 20:e låg jag och kollade på Beck, drack cola och åt lite godis, när det kändes som att nån spräckte en vattenballong inuti mig, vattnet hade gått...
Ringde Tony och sa till honom att han skulle stanna i Deje, sen ringde jag till Ingrid när hon inte svarade när jag ropade.
Hon var inte hemma just då ute och åkte bil.
Kvar över 9 hade jag värkar, och när vi kom in 5 i 10 var jag öppen 1,5 cm.
Från att jag börjat öppna mig och fram till 03.00 så hade jag öppnat mig 5 cm.
Sen mellan 3-4 så hade jag värkar konstant, innan en hann sluta hade en annan redan börjat, och då öppnade jag mig 5 cm till!
Fick ryggbedövning, lustgas och bäckenbottsbedövning och kände inte när dom la den.
kl 4 började jag krysta och 04.52 var hon född!
Det var den bästa stunden i mitt liv när jag fick henne på bröstet och fick se henne.
Jag har fortfarande inte förstått att det är min egna, min lilla dotter.
Att man kan älska en person så mycket som man bara har känt en vecka, det är otroligt.
Jag älskar livet som förälder och hoppas på många lyckliga år med min egna lilla familj! 
 
Hon är nu 8 dagar, min lilla ängel, och jag har aldrig i hela mitt liv varit så lycklig!
Tony är mitt allt, och delar nu platsen med min vackra dotter!
Älskar er så otroligt mycket, det finns inte tillräckligt med ord för att beskriva det!
Stannar alltid hos er! <3
 

Den blomstertid nu kommer!

Graviditets vecka 38+1 (vecka 39)
12 dagar kvar till BF.
Taggar  den lilla familjen tro?
JA, jag tror det!

Sista gången på mvc, väger hela
77 kilo. Det betyder att jag har
gått upp 19 kilo dom här 9 månaderna.

Maggan tycker att bebisen verkar ganska
liten- till min fördel!

Nu har alla andra tagit studenten och slutat
skolan för året.
Medans mitt sommarlov lider mot sitt slut.
Förlossningsväskan står packad, nattbindor är
inköpta liksom ny amingsbh och amningsinlägg.
Mvc journalen ligger i handväskan tillsammans med
min plånbok, och graviditetsböckerna lider mot sitt slut.
Känns lite spännande att det är så nära.
Men jag är inte nervös, inte ens lite.
Kanske borde jag vara det?
Bedövningar är valda, och ska börja skriva på min
förlossnings plan.

f

Natt...

Kan inte sova, vaknade av en liten kisse som ville ut från mitt rum.
Hans mamma var ute igår när vi skulle gå och lägga oss så han fick
sova hos mig.
Nu har jag varit vaken en timme, och ätit och druckit en kopp te.
Men är jag trött?
nej.
Vill jag sova?
JA!
Vill ju vara pigg när Tony kommer hit...

På tal om det.
11 Juni har vi varit förlovade i 8 månader.
Känns helt underbart.
2 dagar senare, den 13:e så har vi varit tillsammans
i 10 månader..

Den 28 juni har jag bf också!
Längtar så jag kan dö!
22 dagar känns så långt bort.

Och har jag tur så kommer hon då, annars kommer hon antingen
tidigare eller senare.
Längtar efter min bebis.
Och är trött på att vara gravid.

Men i slutet av månaden så har jag något som gör att det har
varit värt att gå i 10 månader nästan med världens mage...

Häromkvällen så var jag med om något jag aldrig varit med
om tidigare.
Hon har haft sina stunder då hon sparkar hårt.

Låg och kollade på film med Tony, och han håller alltid runt
magen på mig, han låg och kände på rörelserna.
En stund gick, och så sparkade hon till RIKTIGT HÅRT.
Tony utbrast med en grimas: AJ, du fick ont va?
Jag svarar knappt med en viskning ens,
för jag grät, för det gjorde så förbannat ont.
Och jag slutade inte gråta heller,
hade så ont efter sparken, och hade sammandragningar och ville
bara att hon skulle ligga still ett tag, men inte...

Det har inte hänt igen, och jag hoppas jag slipper det!

RSS 2.0